Life Cycle Cost för hållbar och samhällsekonomisk analys
Systecons VD Robert Hell skriver om Life Cycle Cost (LCC) för hållbar och samhällsekonomisk analys.
Det finns olika anledningar till att göra investeringar, vilket gör att dessa investeringsbeslut behöver baseras på olika typer av beslutsunderlag. Att använda någon form av LCC-synsätt anser jag dock är viktigt oavsett beslutssituation.
I många fall är investeringsbeslut av ren teknisk art. Investeringen behöver göras för att möta de nya eller förändrade krav som verksamheten eller produktionen ställer eller för att ett existerande system har en begränsad livslängd. I dessa fall handlar det oftast om att välja det mest kostnadseffektiva systemet eller lösningen för att möta kraven. Det är i dessa situationer som LCC-metodiken fått störst spridning och man fokuserar på framförallt de direkta alternativskiljande kostnaderna som en investering för med sig, både initialt och löpande över livscykeln.
I en annan situation kan frågan vara om man genom en investering i helt nya lösningar kan uppnå andra ”högre” syften. Man vill då förstå vilka de ekonomiska effekterna av att uppnå dessa syften är, om dessa effekter kan motivera att man gör investeringen i fråga och vilken lösning som totalekonomiskt bäst ur detta perspektiv. Ett sådant exempel är den studie om obemannad drift och plattformsbarriärer i Stockholms tunnelbana som redovisades av Trafikförvaltningen tidigare i våras och som väckt en del medialt intresse. Systecon hjälpte här till med att göra utvidgade LCC-analyser som tar hänsyn de samhällsekonomiska kostnaderna för dödsfall och allvarligt skadade i tunnelbanan såväl som driftstörningar och om dessa kostnader kan minskas genom den tänkta investeringen. Kan investeringen ha en positiv samhällsekonomisk totaleffekt om man betraktar hela detta perspektiv över en längre tid och vilken lösning är i så fall totalt sett kostnadseffektivast?
En annan situation skulle kunna vara frågan om att minska miljömässiga konsekvenser, och vilket samhällsekonomiskt värde en sådan investering skulle ha. Gemensamt för båda dessa situationer är det faktiskt går att inkludera även dessa aspekter i sina kostnadsmodeller. Utmaningen kan vara att bestämma sig för vad den samhällsekonomiska kostnaden för ett dödsfall är eller vad det är värt att minska t ex koldioxidutsläppet med en viss mängd. Inom båda dessa områden finns dock en hel del forskning att luta sig mot, vilket gör det möjligt att få fram väldigt spännande LCC-resultat.
Systecon har haft förmånen att arbeta med båda dessa områden och kostnadsanalysverktyget CATLOC har här de stora fördelarna att det dels är så flexibelt så att det i princip kan hantera alla tänkbara varianter och kostnads-/intäktskalkyler och dels att det går att definiera olika varianter av kostnadsmodellerna som bygger på samma indata. Man kan alltså ha en mer omfattande totalkostnadsmodell som väger in olika former av samhällsekonomiska faktorer samtidigt som man har en mer traditionell LCC-modell med de ”hårda” kostnaderna förknippade med systemets anskaffning, drift och underhåll. På samma sätt kan man i en upphandling ha dels en skräddarsydd anbudsutvärderingsmodell för att stödja anskaffningsbeslutet och dels en mer omfattande totalkostnadsmodell för budgetering. Det skulle vara intressant att få ta sig an den stora Sverigeförhandlingen om höghastighetståg med detta perspektiv. Jag är övertygad om att det finns mycket att vinna genom att börja studera LCC-konsekvenserna på ett så tidigt skede som möjligt.
En annan reflektion som jag har gjort är att debatten om offentliga verksamheter som försvar och järnväg oftast handlar om att det inte finns tillräckligt med pengar för den verksamhet man har fått i uppdrag att genomföra. Ambitionsnivån hänger inte ihop med budgeten brukar det heta. Effekten blir att man skär i verksamhet och att investeringar i såväl förnyelse som underhåll inte görs. Resenärer drabbas och försvaret anklagas för att inte kunna utföra sin uppgift. Alltför sällan ser vi en saklig debatt om hur man ser till att få en så bra ekonomi som möjligt i de investeringar som görs och att den verksamhet som genomförs har rätt resurser och är effektiv. Ofta finns stora effektiviseringar att göra inom drift och underhåll men det kräver långsiktighet och att man gör det man kan för att påverka det som påverkar dessa kostnader på ett så tidigt stadium som möjligt. Allt för sällan ser vi att organisationer bygger sina strategiska beslut på ett Life Cycle Management-tänk. Min kollega Pär Sandin sa på ett föredrag han höll nyligen ”att inte fundera i LCC-termer är inte bara dumt utan också direkt felaktigt”. Ett citat som jag stämmer in i till fullo.
I vårt senaste nyhetsbrev kan du läsa mer om studien om plattsformsbarriärer i Stockholms tunnelbana, om våra satsningar på framförallt järnvägsbranschen i Tyskland samt om det växande intresset för beslutsstöd inom Life Cycle Management. Vi har där nyligen tecknat ett avtal om samarbete med det tyska konsultföretaget Dr Graband & Partners GmbH. Även i försvarsbranschen har vi en ny representant i Tyskland som heter AltenBachConsult GmbH. Dessutom kan ni som vanligt ta del av lite nya tips och tricks i Opus Suite. Vill du prenumerera på vårt nyhetsbrev, är du välkommen att kontakta oss via länken nedan.
Jag önskar er alla en lång och skön sommar så återkommer vi med mer kunskap och nyheter i början av hösten.
Robert Hell
VD, Systecon AB