Trafikförvaltningen - LCC-analyser visar på samhällsekonomiska besparingar
Stockholms tunnelbana förbereds för helautomatisk drift, utan förare i tågen. Systecon har bidragit till beslutsunderlaget inför detta paradigmskifte, bland annat genom en LCC-analys av plattformsbarriärer. Dessa förväntas både rädda liv och spara miljontals kronor varje år.
För närvarande pågår en uppgradering av Stockholms tunnelbanas röda linje i form av nya fordon, trafikstyrningssystem och verkstadsdepå. Systecon är djupt inblandade i många delar av detta omfattande projekt. Bland annat har Systecon deltagit i Trafikförvaltningens utredning om förutsättningar och konsekvenser av att införa helautomatisk drift som visar på tydliga fördelar.
Helautomatisk drift ger såväl bättre service till resenärerna som minskade driftkostnader genom möjligheten att köra korta tåg oftare utan att öka kostnaden. Då tågen saknar förare ombord för att övervaka färden krävs dock åtgärder för att säkerställa personsäkerheten vid plattformarna. Nyttan av sådana åtgärder kan även hjälpa dagens trafiksituation, då spårbeträdande och olyckor medför stora kostnader varje år i form av förlorade människoliv och omfattande driftstörningar.
Trafikförvaltningen har utrett och testat ett flertal olika system för säkring av plattformarna. Totalt utvärderades tre olika huvudalternativ; konventionella barriärer, larmlösningar och säkerhetsridåer med vertikal öppning. Systecons LCC-analyser visar på att säkerhetsridåer som har bredare öppningar och som fungerar för tunnelbanans alla olika fordonstyper, är den mest kostnadseffektiva lösningen.
Metoden som Systecon har använt bygger i grunden på klassisk LCC-metodik utvidgad med en metod för värdering av de säkerhetshöjande effekterna som införande av barriärerna skulle innebära. Denna metod bygger i sin tur på de värderingsgrunder som används i samband med samhällsekonomiska analyser för att värdera nyttan av att kunna reducera antal dödsfall och allvarliga personskador. Även en värdering av de besparingar som ett reducerat antal driftstörande händelser skulle innebära har ingått i den kostnadsanalys som gjorts.
Arbetet har inneburit en omfattande kartläggning av händelser och risker i tunnelbanan som sedan analyserats och dokumenterats. Omfattande tester har genomförts av de olika huvudalternativen med hjälp av fysiska installationer på olika tunnelbanestationer. Erfarenheter från andra tunnelbanesystem med automatisk drift och plattformsbarriärer har studerats. Även en kartläggning av de specifika förutsättningar som gäller för Stockholms tunnelbana och hur resenärers beteende skiljer sig från andra länder har genomförts. Slutligen har arbetet även genomgått en extern kvalitetsgranskning.
I mars 2016 publicerade Trafikförvaltningen Utredningsrapport helautomatisk drift på röda linjen. Rapporten konstaterar att plattformsbarriärer utgör den enskilt största delen av de tilläggsinvesteringar på 1,6 miljarder kronor som behövs för att kunna gå över till helautomatisk drift. De samhällsekonomiska besparingarna, i form av räddade liv och minskat antal allvarligt skadade samt effektivare drift, uppskattas till 300 miljoner kronor per år. Dessutom skulle åtgärderna för att minska obehöriga spårbeträdanden ge färre driftstopp i tunnelbanan, vilket också ger en årlig samhällsekonomisk besparing på ca 30 miljoner kronor.
Rapporten har väckt stort intresse med bl.a. flera debattinlägg på DN.Åsikt. Det finns också flera filmer som beskriver läget i Stockholms tunnelbanesystem gällande spårsäkerhet samt information kring säkerhetsbarriärer. Filmerna nedan är kopplade till utredningsrapporten för helautomatisk drift på Röda linjen.
Se filmer från projektet:
Film om plattformsbarriärer
Film om helautomatisk drift
